Nyhet: 2017-06-30
Sommarsemestern är traditionellt högt värderad och, milt uttryckt, mycket uppskattad i Sverige. Jämfört med många andra länder, både bland grannar i Europa och runt om i världen, har vi en väldigt lång semesterperiod under sommaren. Men hur hållbar är egentligen den svenska semestertraditionen? För att bli lite klokare innan vi tar ledigt pratade vi om ledighet, resor och hållbarhet med Anna Katarina Elofsson som är doktorand vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers och forskar om hållbar konsumtion.
Enligt Anna Katarina Elofsson kan traditionen med lång sommarledighet komma från en idé hos svenska arbetsgivare att längre vila och återhämtning för de anställda har varit värdefullt att prioritera.
– En gammal klassiker är att Volvo har ägt fritidshus och fritidsbyar som arbetare kunnat låna eller hyra billigt för återhämtning under sommaren. Det skiljer sig mycket från hur man gjort på många andra platser i Europa där man prioriterat kortare semestrar fast flera gånger.
Det finns vissa generella skillnader i hur en ”kontinental semester” tillbringas och det svenska semesterfirandet, menar Anna Katarina Elofsson. På kontinenten finns en tradition av att åka på weekend-resor, det vill säga en kortare semester, exempelvis till badvänliga orter eller spännande storstäder.
I Sverige har vi traditionellt föredragit en längre vistelse i ”sommarstugan”; en fritidsbostad avsedd främst för sommarvistelse, gärna på en lantlig och naturnära plats. Dessa skillnader har också gett upphov till olika sätt att genomföra själva resandet, transporten av semesterfirarna. För den korta weekend-semestern prioriteras ofta tidseffektivt resande. En konsekvens av det är att resan ofta görs med flyg över förhållandevis korta sträckor.
Thailandresan är ett vanligt förekommande exempel på ”dåligt klimatbeteende” i diskussioner om konsekvenserna av allt fler flygresor. Det kan enligt Anna Katarina Elofsson vara något missvisande eftersom kategorin ”kortare inomeuropeiska flygresor” ofta kan vara en större klimatbov, framförallt om de kan ersättas med bil, buss och tåg.
– En långresa till exempelvis Thailand ger naturligtvis mer utsläpp per resa, men det är färre som åker på den. Det är de många kortare flygresorna som tillsammans leder till ökad klimatpåverkan från flyg.
Vad gäller semestern i sommarhuset är frågan om tid inte lika avgörande och bilen har blivit det gängse förstahandsvalet, klimatmässigt ett bättre val i jämförelse med flyget. Det verkar dock som att weekend-semestern blir allt vanligare även bland svenska semesterfirare.
– Om det är så att den långa semestern blir ersatt av weekend-resor har vi inte siffror på, men det kan eventuellt vara en ny trend att vi vill ha både och”, säger Anna Katarina Elofsson.
Så hur du än tänker spendera din semester, traditionsenligt i en fritidsby eller enligt den mer moderna weekend-varianten vill vi på GMV slå ett slag för en hållbar semester: ekonomiskt, socialt och ekologiskt, och ett extra slag slår vi för hållbart resande. Låt dig till exempel inspireras av handelsstudenterna vid Göteborgs universitet som valde bort flyget och istället tog båten till Island och vilka vinster de upplevde med sitt långsamma resande.
Till hösten, 21 oktober, har du chansen att höra mer från Anna Katarina Elofsson och hennes forskning på området semester, ledighet och resande på Naturhistoriska museet, fakta, tips och inspiration är utlovat!
Med detta vill vi önska dig en fin och hållbar sommarsemester!
