Nyhet: 2017-06-09
Hur kan forskare förmedla sina kunskaper om skog och klimat så att olika aktörer tar till sig fakta? Det var en av de frågeställningar som forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet diskuterade på en forskarträff arrangerad av GMV på Universeum 1 juni.
Vid GMV:s nätverksträff presenterade forskare från olika discipliner sin forskning om skog och klimat och knöt an till temat om att kommunicera forskning till olika målgrupper. GMV:s föreståndare Katarina Gårdfeldt hälsade välkommen och presenterade arbetet inom det globala nätverket Sustainable Development Solutions Network (SDSN) där Chalmers och Göteborgs universitet genom GMV är värd för den regionala noden Northern Europe.
Universeums vetenskapliga ledare Håkan Sigurdsson inledde sedan och uppmanade forskarna att använda Universeum som arena för forskningskommunikation och poängterade uppdraget från grundarna Chalmers och Göteborgs universitet: att skapa nyfikenhet för vetenskap hos Universeums besökare.
En av forskarna som samarbetat med Universeum är Johan Uddling Fredin som är med i forskarnätverket Focali och forskar om hur växter reagerar på klimatförändringar utifrån fältarbete i bland annat Rwanda. Johan har varit med och utvecklat nya montrar i Universeums regnskog för att på ett pedagogiskt sätt visa och förklara hur skogen fungerar.
Miljöpsykologen Gró Einarsdottir från Göteborgs universitet pratade sedan om hur beteendevetenskaplig forskning kan användas för att motivera klimatåtgärder. Hon lyfte fram betydelsen av att tala om konkreta sidovinster med klimatåtgärder, till exempel ren luft och mindre trängsel, snarare än vinster som ligger långt från vardagen och långt in i framtiden. Hon redovisade också ett antal fallgropar i klimatkommunikationen som det är lätt att hamna i.
Mattias Goldmann, VD för tankesmedjan Fores tog vid och intygade att han, i sina försök att informera om klimatförändringar, fallit i samtliga fallgropar som Gró pekade på. Mattias tog åhörarna med på en resa jorden runt, från öster till väster, genom 15 tidszoner och visade 15 konkreta exempel på klimatåtgärder som sker utifrån drivkrafter och sidovinster så som renare luft, tryggare energiförsörjning, snyggare bilar eller bättre hälsa. Mattias menade att isbjörnen är en sällsynt dålig symbol för att få oss att rädda klimatet: ett djur som få har sett och som lever på en avlägsen plats och som dessutom är farligt för människan. Isbjörnen är långt borta från tankarna när vi i vardagen fattar beslut som har betydelse för klimatet.
Se filmad intervju med Gró Einarsdottir och Mattias Goldmann: