Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Olika syn på människors ansvar för sin ohälsa ger bättre vård och omsorg

Nyhet: 2014-03-10

Politiska beslutsfattare bör inte betrakta människor som ansvariga för sin dåliga hälsa medan de som arbetar inom hälso- och sjukvården bör göra det. Det visar en ny avhandling i praktisk filosofi från Göteborgs universitet.

– När hälsa och vård debatteras är det inte ovanligt att det argumenteras för att människor borde hållas ansvariga för sin dåliga hälsa. Extremsportare borde till exempel tvingas teckna extra försäkringar och de som är överviktiga på grund av dålig kost och för lite motion borde få lägre prioritet inom hälso- och sjukvården, säger avhandlingens författare Karl Persson de Fine Licht.

Skälen till varför dessa krav kommer just nu är bland annat att vårdens resurser är ansträngda och det verkar rimligt att tro att dessa individer själva är ansvariga för sin dåliga hälsa. Om vi väljer att utsätta oss för onödig fara och risk för att uppnå kortsiktig njutning borde vi helt enkelt få skylla oss själva.

Men är vi ansvariga för vår dåliga hälsa? Är vi överhuvudtaget ansvariga för något? Det verkar trots allt som att vårt handlande är bestämt av en rad faktorer – så som gener, uppväxt, samhällsförhållanden eller slumpen – vilka är bortom vår kontroll.

– Dessutom har mycket av det som händer oss ytterst sin grund i tur och otur. Vissa föds exempelvis med en genetisk uppsättning som gör dem extra känsliga för att utsättas för socker, alkohol och fett, medan andra kan hantera denna exponering utan problem.

Dessa och en rad andra problem diskuteras i avhandlingen där Karl Persson de Fine Licht presenterar ett delvis nytt sätt att angripa frågorna om tur och kontroll. Det leder bland annat till slutsatsen att politiska beslutsfattare inte bör betrakta människor som ansvariga för sin dåliga hälsa medan de som arbetar inom hälso- och sjukvården bör göra det.

– De som betraktar människor som inte ansvariga för sin dåliga hälsa är mer benägna att sätta in preventiva åtgärder, vilket har visat sig mest effektiva för att förbättra folkhälsan. På samma sätt är de mer villiga att hjälpa de som har det sämst innan det gått riktigt illa, vilket leder till ökad jämlikhet.

På ”sjukhusgolvet” bör man däremot vara mer benägen att tro att människor är ansvariga för sin dåliga hälsa. Detta eftersom risken minskar att man kränker människors autonomi men också för att man antagligen i högre grad kommer att involvera dem i de beslut som rör deras behandling.

– Förutom att det är effektivt ur ett kortare behandlingsperspektiv ökar det sannolikt ansträngningarna att förändra deras beteende på längre sikt vilket också är gynnsamt för patienterna, säger Karl Persson de Fine Licht.

Mer information: Karl Persson de Fine Licht, telefon: 031-786 4571, e-post: karl.persson@filosofi.gu.se
Avhandlingens titel: Responsibility and health: explanation-based perspectives
Avhandlingen är försvarad.
Digital publicering: http://hdl.handle.net/2077/34421

AV:
031-786 10 68 / 0766-18 10 68

Artikeln publicerades först på: hum.gu.se

Läs nyheter som RSS

Prenumerera på nyheter från GMV

GMV på twitter

Ta del av vårt nyhetsbrev

Här kan du ta del av de senaste nyhetsbreven från GMV med aktuellt inom hållbar utveckling vid GMV, Chalmers och Göteborgs universitet.

GMV:s nyhetsbrev vecka 26
GMV:s nyhetsbrev vecka 24
GMV:s nyhetsbrev vecka 22
GMV:s nyhetsbrev vecka 20
GMV:s nyhetsbrev vecka 18
GMV:s nyhetsbrev vecka 16
GMV:s nyhetsbrev vecka 14
GMV:s nyhetsbrev vecka 12

PRENUMERERA

Sidansvarig: GMV|Sidan uppdaterades: 2017-01-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?