Nyhet: 2020-12-09
Urban Futures växlar upp. Under hösten har fyra nya projekt beviljats. Projekten Healing Heritage, Beslutsstöd för knäckfrågor, Urbana stationssamhällen och Normkritiska perspektiv på samhällsplanering har tillsammans en total budget på 7,5 miljoner kronor. Finansiärerna som stöttar projekten är Formas, CMB (Centrum för Management i Byggsektorn), Trafikverket och Vinnova.
- Det känns väldigt roligt att vi tack vare all kunskap och det nätverk som utvecklades inom Mistra Urban Futures, och även med nya kontakter, direkt kan gå vidare med viktiga och lokalt angelägna projekt i den nya verksamheten Urban Futures, säger Marcus Jahnke, verksamhetsledare.
Projekten kompletterar Urban Futures projektportfölj på ett bra sätt och ligger i linje med centrumets fokusområden En rättvis klimatomställning: utmaningar och möjligheter och Organisering och styrning för en hållbar urban utveckling. Några av projekten har redan startat och vissa drar igång i början av 2021.
Syftet med projektet, som initierats av konstnärskollektivet Not Quite, är att utveckla innovativa metoder för att ta hand om markföroreningar med hjälp av växter. Tekniken som kallas Fytoremediering kommer att testas på Fengerfors bruk i Dalsland och är ett sätt att ta hand om miljöföroreningar i marken på ett sätt som också har potential att utveckla platsen.
Tekniken är ny, men också skonsam vilket gör det möjligt att låta konstnärlig gestaltning påverka hur växterna odlas och formas, till exempel till parkmiljöer och konstverk. Tanken är alltså att koppla ihop naturvetenskap och konst för att kunna skapa ett nytt offentligt rum och skapa både social och miljömässig nytta. Projektet är en viktig del av Urban Futures satsning på området gestaltad livsmiljö.
Samarbetsparter: Not Quite (projektägare), Warm in the Winter, RISE och Urban Futures.
Finansiär: Formas
Pågår: 2020-2024
Kontaktperson: Ylva Frid, arkitekt SAR/MSA, projektledare, Not Quite, ylva.frid@wittesundell.se
Foto: Konstverk av Cordula Bielenstein-Morich
Samhällsbyggnadssektorn tampas med utmaningar som bland annat kan leda till förseningar, bristfälliga resultat och skenande budgetar. Utmaningarna benämns ofta som ‘komplexa problem’, ‘wicked problems’ eller ‘knäckfrågor’. Men begreppen används för att diskutera en mångfald av utmaningar som kan ha olika karaktär, vilket gör det svårt att komma vidare till lösningar.
Syftet med projektet är därför att bidra till en högre grad av klarhet kring de olika typer av situationer som i brist på mer nyanserade begrepp samlas ihop under vardagsbenämningen ‘knäckfrågor’ i samhällsbyggnadssektorn. Målet är att utveckla ett beslutsstöd baserat på en tydligare begreppsapparat. Begreppsapparaten ska kunna användas i det dagliga projektarbetet för att underlätta identifiering av olika typer av problem och beslut om åtgärder.
Projektet drivs i samarbete med CMBs Stadsutvecklingsgrupp och leds av Kerstin Hemström tillsammans med Nils Björling vid Arkitektur och Samhällsbyggnadsteknik, Chalmers.
Samarbetsparter: Urban Futures (projektägare) och Chalmers.
Finansiär: CMB, Centrum för Management i Byggsektorn
Pågår: 2021
Kontaktperson: Kerstin Hemström, projektledare PhD, Urban Futures kerstin.hemstrom@chalmers.se
Stationer ökar tillgänglighet på regional och nationell nivå och skapar potential för utveckling i stationsnära samhällen. Samtidigt påverkas stationssamhällen av hinder i den bebyggda miljön. Den största barriären är järnvägen i sig, som skapar möjligheter men som också kan få negativa konsekvenser för social och ekonomisk hållbarhet, såsom buller, vibrationer och dålig luftkvalitet. En ökad förståelse av dessa konsekvenser och en värdering av lösningar utifrån de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030, skulle leda till bättre planering och utveckling av framtidens stationssamhällen.
Syftet med projektet är därför att utveckla en analysmetod för utvärdering av tillgänglighet och täthet utifrån de globala målen, särskilt mål 11: Hållbara städer och samhällen. Resultatet av analysen förväntas leda till insikter om möjliga konflikter och synergier mellan sociala, ekonomiska och ekologiska effekter, men också mellan Trafikverkets och kommunernas uppdrag och mål. Därmed blir analysresultatet ett viktigt beslutsunderlag i kommunernas och Trafikverkets gemensamma planering och utveckling av framtida stationsområden och -samhällen i Sverige.
Projektet bygger vidare på kunskapsprocessen Det urbana stationssamhället som pågick inom Mistra Urban Futures 2014-2019.
Samarbetsparter: Urban Futures (projektägare), Chalmers Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Göteborgsregionen (GR), Byggteknik vid Högskolan Dalarna och Urbana och regionala studier vid KTH.
Finansiär: Trafikverket
Pågår: 2021-2022
Kontaktperson: Sanna Isemo, projektkoordinator, Urban Futures, sanna.isemo@chalmers.se
Samhällsplanering och stadsplanering, liksom samhällsbyggnad mer generellt, bygger på en mängd föreställningar och normer som vi människor bär på, både som privatpersoner i vardagslivet och i våra professionella roller. Normerna påverkar både vad vi betraktar som viktiga planeringsproblem och hur vi ser på möjliga lösningar på problemen. När vi idag försöker skapa mer inkluderande och socialt hållbara samhällen och städer är det därför också viktigt att arbeta normkritiskt, för att på så sätt dels identifiera problem, dels hitta lösningar som tar hänsyn till fler gruppers erfarenheter, behov och förutsättningar.
I Sverige har det under senare år pågått flera projekt som mer eller mindre uttalat arbetat utifrån ett normkritiskt perspektiv för att hitta nya planeringslösningar. Syftet med detta projekt är att ta fram en kunskapsöversikt som sammanställer huvuddragen i tidigare arbete i Sverige när det gäller tillämpning av normkritik som perspektiv inom samhällsplanering, med fokus på stadsplanering.
Samarbetsparter: RISE Research Institutes of Sweden (projektägare), Göteborgs universitet och Urban Futures.
Finansiär: Vinnova
Pågår: 2020-2021
Kontaktperson: Katarina Haugen, Senior Forskare, RISE, katarina.haugen@ri.se
Foto: Alireza Badiee, Unsplash
