Nyhet: 2019-04-30
För fjärde året i rad ligger Göteborgs universitets miljöledningsarbete i topp bland Sveriges myndigheter. Det framgår av Naturvårdsverkets redovisning till regeringen av statliga myndigheters arbete med miljöledning. Men Naturvårdsverket konstaterar i sin rapport att det behöver göras mer för att minska miljöpåverkan från tjänsteresor.
– Det är så klart roligt att vi får en bekräftelse på att vårt systematiska arbete med hållbarhetsfrågorna är i toppklass. Men det är viktigt att inte vara nöjd och luta sig tillbaka, säger Mattias Goksör, prorektor.
Göteborgs universitet får återigen så gott som full pott i Naturvårdsverkets poängrankning av de 187 statliga myndigheter som omfattas av miljöledningsförordningen. Med 22 poäng av 23 möjliga ligger Göteborgs universitet överst på listan, vilket är ett tydligt bevis på att det systematiska miljöledningsarbetet som pågått i 15 år gett resultat.
De statliga myndigheter som omfattas av miljöledningsförordningen har fått i uppdrag att ha ett miljöledningssystem och årligen redovisa sitt arbete till regeringen och Naturvårdsverket. Syftet är att myndigheterna både ska vara förebilder och bidra till att uppnå generationsmålet, de nationella miljökvalitetsmålen och FN:s globala mål för hållbar utveckling.
– Det här resultatet bevisar att vi har strukturen, men säger inte så mycket om universitetets miljöpåverkan. Däremot medför miljöledningssystemet att vi hela tiden kan utvecklas och förbättras och uppnå tuffare miljömål, säger Mikael Lunneblad, hållbarhetscontroller på Göteborgs centrum för hållbar utveckling (GMV).
Årets siffror från Naturvårdsverkets rapport visar bland annat att koldioxidutsläppen från svenska myndigheters fortsätter att öka, vilket är allvarligt då många nationella och internationella mål syftar till kraftigt minskade koldioxidutsläpp. Att minska utsläppen från flygresor samtidigt som universiteten behöver arbeta allt mer internationellt, är en svår och komplex utmaning, men det finns mycket som skulle kunna göras för att främja en hållbar internationalisering.
Exempelvis genom att fortsätta utveckla digitala konferenser och mötesformer för att ersätta tjänsteresor vilket Göteborgs universitet har som mål. Trenden hos myndigheterna är också att antalet digitala möten ökar enligt rapporten från Naturvårdsverket.
– Göteborgs universitet lyckades under 2018 minska sina koldioxidutsläpp något, men mer behöver göras för att minska ännu mer och öka takten i omställningen. Universiteteten har ju också stora möjligheter att påverka miljön positivt genom forskning, utbildning och studentmedverkan samt genom vår samverkan både internationellt och nationellt förklarar Mikael Lunneblad.
Hur universiteteten kan förbättra sitt internationella samarbete och samtidigt bidra till en hållbar utvecklig är ett tema som kommer att prägla Universitets- och högskolerådets internationaliseringsdagar i november. Då står Göteborgs universitet och Chalmers värdar för årets konferens som har temat "hållbar internationalisering". Hur kan svenska universitet öka sin internationella samverkan och samtidigt minska sina koldioxidutsläpp?
Även det nordiska universitetssamarbetet NUAS kommer diskutera hur deras organisationer kan minska sin klimatpåverkan då temat på årets forumträff i Tromsö i augusti är den digitala arbetsplatsen. Då kommer Göteborgs universitet att presentera exempel på projekt för att minska koldioxidutsläpp som finansierats via den interna klimatfonden. För att bidra till konferensens tema kommer många av bidragen från hela Norden presenteras på distans genom digitala möten.
– Arbetet med ”hållbar internationalisering” kommer att visa sig på olika sätt framöver och jag ser mycket fram emot bland annat dessa konferenser, säger Mattias Goksör.
Artikeln publicerades först på: www.gu.se
