Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Studentengagemang för klimatet

Nyhet: 2020-03-13

Studenter som organiserar sig har en lång tradition och spännande historia och idag är studentinflytande en självklar del av beslutsordningen på svenska universitet. På Chalmers och Göteborgs universitet finns många studentorganisationer för studenter med ett intresse för hållbarhetsfrågor. Men hur går det till när en studentgrupp startar, hur får man inflytande och varför ska man engagera sig som student? Vi har pratat med Josefine Karlsson, student på Göteborgs universitet och aktiv i Klimatstudenterna för att höra hennes perspektiv.


Josefine Karlsson läser andra året på Samhällsvetenskapliga miljövetarprogrammet på Göteborgs universitet och har varit med i Klimatstudenterna sedan Göteborgsgruppen startade för två år sedan. Klimatstudenterna samlar studenter från både Chalmers och Göteborgs universitet med målsättningen att påverka och driva på universitetens klimatomställning under parollen Lev som ni lär. Från början kommer hon från Orust men har bott i både Abu-Dhabi och Uppsala innan hon kom till Göteborg år 2018 för studier med mer fokus på tvärvetenskap och miljö.

Varför har du valt att engagera dig för klimatfrågan?
– Jag har alltid tyckt att det är viktigt att bry sig och värna om miljön. Jag minns att jag var intresserad redan i grundskolan och sen har det bara fortsatt. Efter gymnasiet läste jag en kurs i hållbar utveckling på Uppsala universitet om klimat och energi. Sen har det ju förstärkts mer med Klimatstudenterna, Greta och allt sådant. Men den kursen var den stora ögonöppnaren, när jag läste den tänkte jag: Nu finns det ingen återvändo.

– Kursen var ganska kritisk till, så att säga, rådande paradigm. Den lyfte många perspektiv och lärde mig reflektera mer kritiskt. Det var också mycket aktiva moment, workshopmetoder, engagerande föreläsare, studentledd undervisning och allt på välgrundad bra forskning.

Varför engagerar man sig som student, varför inte utanför universitetet?
– Det är blandade anledningar men jag försöker alltid se: Vad kan jag göra? Jo, jag gräver där jag står! Och när man engagerar sig i studentorganisationer omges man av folk som brinner för frågor. Det är en engagerad grupp människor. Historiskt är det ju också många stora frågor som drivits av studenter, det är en inspirerande historia.

Har studenter ett särskilt ansvar att driva samhällsfrågor?
– Inte nödvändigtvis att just studenter har ett särskilt ansvar mot någon särskild person eller så. Men jag tror att det ofta finns ett engagemang, efter studierna kanske man tänker mer att man bidrar genom det jobb man gör. Vilka man ju också kan göra såklart!

Har universiteten ett särskilt ansvar jämfört med andra samhällsaktörer?
– Ja det skulle jag vilja säga i och med att det är universiteten som tillsammans tar fram forskningen om dom problem vi ser idag. Från början har Klimatstudenternas budskap hela tiden varit lev som ni lär. Det blir dubbelmoral att informera och lära ut om problemen och sen inte leda omställningen. För att vara trovärdig så tycker jag det krävs att man också visar att man tar kunskapen på allvar.

Hur hittade du till Klimatstudenterna?
– Jag var med när vi blev Klimatstudenterna. Vi var några som ville snacka flyg så vi hade en flygfokusgrupp där vi diskuterade frågan. Sen fick Louise, hon var med i flygfokusgruppen, förfrågan av Klimatstudenternas nationella organisation om hon ville dra igång en Göteborgsgrupp. Så hon frågade oss och vi sa: Kul, det vill vi! Så blev det att vi körde på det.

Hur ser gruppen ut, hur är sammansättningen?
– I gruppen är det ungefär 10 personer som deltar aktivt, alltså kommer på möten och så, sen är det många fler som deltar i periferin. Folk som skriver på listor och stödjer det vi driver. Och så skiljer det något från termin till termin. I Sverige är det totalt 14 grupper på 14 universitet och Climate Students International försöker sprida det internationellt. Göteborgs universitet och Chalmers är ganska speciella eftersom det finns så många olika studentorganisationer som driver hållbarhetsfrågor, på vissa universitet är Klimatstudenterna den enda hållbarhetsorganisationen som finns. Många av dom som är med just nu pluggar något med hållbarhet eller klimat men vi vill bredda oss, vi vill växa.

Vilka krafter skulle du säga driver engagemanget i gruppen?
– Vi drivs både av klimatångest och optimism, det är lite blandat och olika från person till person och från dag till dag. Det finns såklart mycket oro men hade vi inte trott att det gick att ändra utvecklingen hade vi ju inte gjort något. Det finns en frustration som vi försöker vända till en kraft, men ändå ganska många optimister överlag!

Vad har ni hunnit göra sen ni bildades?
– Det första vi gjorde var en stor plansch: Hur mycket flygs det under 500 km? Den satte vi upp på alla fakulteter för att lyfta frågan. Sen har vi hållit föreläsningar om oss och vad vi vill, haft workshops, vi har varit med i artiklar i Dagens Nyheter två gånger och vi hade ett möte med rektor Eva Wiberg. Men det är väldigt upp och ner olika terminer. Just nu gör vi en namninsamling inför den kommande kampanjen som vi ska köra i vår. Vi ska försöka få institutionerna att inte tillåta flygresor under 500 kilometer. Det är ett kryphål i resepolicyn som är ganska enkelt att stänga igen.

Varför lägger ni så stort fokus på flygresande?
– Dels är det den största utsläppsposten men det är också flyg det finns mest data om.

Varför finns det så mycket data om flyg?
– Det undrar vi också! Det är väl ganska lätt att få siffror på, andra poster så som mat kanske det är för många aktörer involverade i ledet från produktion till konsumtion. Vi fick höra att man tidigare har mätt fler saker men att man inte gör det längre. Men det är också en fråga vi driver, att universiteten ska mäta fler utsläppsposter så vi får bättre transparens.

Hur gick det till när ni fick till mötet med rektor?
– Studentgrupperna har velat få till ett möte med rektor en längre tid, framförallt GSSA, Gothenburg Students for Sustainability, har drivit på. Det var ett möte på gång tidigare men sen kom andra frågor emellan. Men tillslut kom mötet till, då var det faktiskt på Evas förfrågan. Det kändes som att dom i ledningen ville förklara sin ståndpunkt i frågan. Dom kände att vi kom och tryckte på, och vi var en röst från studenterna och då måste dom lyssna.

Hur förberedde ni er inför mötet?
– Genom att verkligen tänka igenom vad vi ville få sagt. Vi gick igenom vad dom skulle kunna ha för ståndpunkter och vad dom skulle kunna tycka om våra ståndpunkter. Vi hade som ett manus, det här är vad Klimatstudenterna vill och vad universitet bör göra. Vi hade till och med kikat på universitetets miljöledningssystem och satt oss in i hur det faktiskt fungerar.

Vad skulle ni säga till rektor?
– Dels våra övergripande mål om att universitetet ska halvera sina utsläpp på fyra år och sen vara nere på noll till år 2030. Det var det stora övergripande. Sen att ta bort kryphålet i resepolicyn för resor under 50 mil, men också att dom ska börja mäta andra områden så vi har utsläppssiffrorna. Men också att skapa en strategi för hur dom ska fortsätta minska, det som nu har fångats upp i klimatramverket. Man behöver minska mer än dom här resorna på under 50 mil men vi var överens om att vår roll inte är att säga exakt hur universitetet ska göra.

Hur kom ni överens om vad ni skulle säga?
– Det var ganska lätt eftersom vårt fokus var så övergripande, det var ganska självklart. När vi började spåna mer på hur snarare än vad gick åsikterna mer isär. Men det var ganska enkelt att komma överens om vad vi skulle säga, vi hade till och med kommit överens om vem som skulle säga vad.

Hur var stämningen?
– Bra stämning. Jag tror dom var rädda för att vi skulle vara väldigt anklagande men det var aldrig vår avsikt varken nu eller då. Vi vill ju att det här ska förändras, vi vill inte vara anklagande. Dom drog nog en djup suck av lättnad när dom insåg att vi ville ha en dialog. Men dom var ju också förberedda på sitt håll. På en halvtimme ville dom säga allt sitt och vi allt vårt. Det känns som att vi fick sagt det vi ville säga och att dom lyssnade.

– Vi var lite nervösa innan, tankar som: Vad ska vi förvänta oss? Kommer dom vara intresserade av det vi har att säga? Under ytan var vi ganska spända. Men efteråt var vi uppåt, vi var glada, vi fick sagt allt vi ville säga. Jag var glad för det kändes som det gått bra. Jag hoppades också att dom verkligen skulle ta det vidare, lite hoppfullt och läskigt på samma gång. Allvaret i situationen.

Kändes det konstruktivt?
– Det kändes som det där och då. Vi hade ändå känslan av att det kanske är enkelt att sitta med och lyssna i samma rum, men vad händer sen? Känner dom att det är lika viktigt och brådskande som vi gör, och även om dom gör det vad har dom för spelrum?

Hur känns det idag?
– Det känns bra att universiteten skrivit under klimatramverket, det finns en vilja att gå vidare med frågorna. Vilja och kanske en känsla av att man måste för att hänga med i gejmet. Men det kanske inte är tillräckligt.

Vad har du för tankar om klimatramverket?
– Det är skitbra! Jag tycker det är jättebra att Chalmers och KTH bestämde sig för att ta fram ramverket. Bara principen att man kan ansluta sig och följa är bra. Och att det finns en bredd av områden som man både kan och måste jobba med, och konkreta förslag på vad man faktiskt kan göra. Inte bara lämna det i det luddiga övergripande men faktiskt ge konkreta förslag. Det verkar också ha fått genomslag då det är många som har skrivit under, det är positivt!

– Men det måste gå snabbare än vad ramverket säger. Och det är såklart jättebra att det har kommit ett beslut och framförallt att det händer grejer. Men sänka utsläppen med 50 procent till 2030 är inte tillräckligt. Vi anser ju att man ska vara nere på noll utsläpp till 2030, ramverket tycker vi ska vara nere till 2045. Det går för långsamt. Vi i Klimatstudenterna tar rättviseperspektivet i våra målsättningar, att vi i en rikare del av världen bör ställa om fortare. Vi tar inte heller med minusteknologi i våra bräkningar eftersom man då förlitar sig på teknologi som inte riktigt finns. Man skjuter ansvaret på framtiden med ganska stora osäkerhetsmarginaler.

Följer ni utvecklingen av ramverket och klimatstrategin nu?
– Ja, det är ett av våra nya mål sen det skrevs under att följa hur det går. Nu när det finns ett beslut vet vi att det passar kanon med vår planerade kampanj och att försöka ge universitetet en liten extra push från vår sida.

Avslutningsvis, tror du ditt aktiva engagemang kommer fortsätta efter studierna?
– Ja det kommer det men på något annat sätt. Jag kommer nog inte känna att: Så då är jag färdig då! Klimatet känns som vår tids ödesfråga och jag känner väldigt starkt för den. Den är ju väldigt viktigt, och framförallt brådskande.

Fakta

Klimatstundenterna

Klimatstudenterna planerar och förbereder just nu för en kampanj på Chalmers och Göteborgs universitet. Vill du engagera dig eller veta mer når du dem på goteborg@klimatstudenterna.se och på Facebook. Vill du engagera dig för klimatet eller någon annan hållbarhetsfråga under studietiden? Besök Göteborgs centrum för hållbar utvecklings Student Hub på webben eller på Facebook.

Klimatramverket

Klimatramverket är ett initiativ som initierades av Chalmers och KTH för att ta fram specifika klimatstrategier på de lärosäten som ansluter sig till ramverket. De anslutna lärosätena åtar sig att ha genomfört åtgärder så att de ligger i linje med 1,5-gradersmålet till år 2030, hittills har 37 universitet och högskolor anslutit sig. Göteborgs universitet anslöt sig till ramverket i september 2019 och tidigare i år fattade Eva Wiberg beslut om åtgärder för att universitetet ska klara åtagandet.

Läs om uppkomsten till klimatramverket här: Ett klimatarbete som enar

Kontakt

klimatstudenterna:
Mail - goteborg@klimatstudenterna.se
Facebook - Klimatstudenterna Göteborg

Göteborgs centrum för hållbar utvecklings Student Hub:
gmv.chalmers.gu.se/student-hub
Facebook - Gothenburg Student Sustainability Hub

AV: Hugo Gustafsson

Läs nyheter som RSS

Prenumerera på nyheter

FÅ VÅRT NYHETSBREV

Få nyheter i din inkorg varannan vecka om forskning, seminarier, konferenser och annat aktuellt inom hållbar utveckling vid Chalmers och Göteborgs universitet.

Bli prenumerant

 

Sidansvarig: GMV|Sidan uppdaterades: 2018-08-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?