I en ny rapport har en analys- och utvärderingsmetod utvecklas för att kunna utvärdera olika alternativ i utvecklingen av stationsnära områden. Förhoppningen är att metoden ska fungera som en brygga mellan olika aktörer som Trafikverket, regionen och kommunen och bidra till att skapa mer levande och tillgängliga stationssamhällen.

Den 3 november klockan 12 invigs den marina kolonilotten i Frihamnen i Göteborg. Invigningstalar gör stadsarkitekt Björn Siesjö och Ulf Dalnäs, vicedekan för samverkan på konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. En namntävling utlyses i samband med invigningen.

Chalmers har avsatt 750 000 SEK under 2023 för att stötta ett brett engagemang av Chalmersforskare inom Urban Futures. Satsningen pågår 2020-2024. Utlysningen är nu öppen.

Sara Pettersson har tillträtt som tillförordnad verksamhetsledare för Urban Futures. Sara har en lång erfarenhet från Göteborgs Stad och har varit engagerad i Urban Futures sedan starten 2020.

En mötesplats för framtidens mat från havet ska byggas i Frihamnen i Göteborg. Den består av en havsodling för alger och musslor och ett omställningshotell för hållbara lösningar. Allt ska vara klart att visas upp under Prototyp Göteborg som är en del av Göteborgs Jubileumsfirande sommaren 2023.

Projektet Urbana stationssamhällen - realisering av potentialer i stationsnära områden har beviljats 4,7 miljoner från Trafikverket. Projektet, som startar i september, är en direkt fortsättning på det pågående projektet Urbana stationssamhällen - förtätning av stationsnära områden för god tillgänglighet. Den analys- och utvärderingsmetod som nu håller på att utvecklas kommer att testas tillsammans med kommuner i Göteborgsregionen.

Mellankommunal planering respektive design för ökad trygghet är fokus för två nya projekt. I höstas fanns det en möjlighet för Chalmersforskare att söka så kallad såddfinansiering tillsammans med representanter från övriga parter inom Urban Futures.

Vad händer när designstudenter undersöker Urban Futures genom slöjd? Det testades under torsdagen den 10 februari i och utanför Urban Futures och Gothenburg Centre for Sustainable Development (GMV) kontor i Göteborg.

Hur vi bygger påverkar inte bara den fysiska miljön, det påverkar också människors livsvillkor. Projektet SIGURD har undersökt vilken betydelse olika stadsbyggnadsinvesteringar har för en hållbar samhällsutveckling. Fallstudier har genomförts på stadsdelsnivå i Borås (Medborgarlabb) och Göteborg (Backaplan).

Årets version av eventet Nobel Week Dialogue samlade den 9 december tidigare nobelpristagare, forskare och experter för att diskutera årets tema The City of the Future på Svenska Mässan i Göteborg och digitalt. Marcus Jahnke, verksamhetsledare för Urban Futures ledde ett samtal med rubriken Tackling Inequalities.

Factivism, komplexitet, media, forskningen och forskarnas roll i samhällsförändringen var några av de ämnen som berördes på eventet Sustainability Conflicts in Housing, som var en del av ACT Sustainable, Göteborgs universitet och Chalmers hållbarhetsvecka. Älvstaden i Göteborg och flerbostadsbeståndet i Sverige var utgångpunkten för diskussionen.

Inom Viable Cities satsning Klimatneutrala städer 2030 går nu 23 svenska städer före i klimatarbetet. Göteborg är en av nio städer som varit med sedan starten 2019 och arbetet fortsätter i och med att fas 2 drog igång 1 oktober. Urban Futures är fortsatt engagerade i arbetet och kommer leda ett akademiskt råd.

Varje år avsätter Chalmers 1 miljon för att stötta ett brett engagemang av Chalmersforskare inom Urban Futures. Satsningen pågår 2020-2024.

Kan vi nå mer hållbara och rättvisa städer genom att sammanföra forskare och andra samhällsaktörer för gemensamt lärande och kunskapsutveckling? I den nyligen publicerade boken Realising Just Cities skriver vetenskapsjournalisten Leonie Roberts om insikter och lärdomar från stadsutvecklingsprojekt i skilda lokala kontexter i globala nord och syd.

De investeringar vi gör i våra städer påverkar människors livsvillkor under lång tid framöver. Hur vi utvecklar och utformar staden påverkar inte bara den fysiska miljön, det påverkar också människors sociala förutsättningar. Men hur vet vi vilka effekter investeringarna får?

Många av samhällets utmaningar kräver bred och djupgående samverkan. De är helt enkelt så komplexa att ingen aktör kan lösa dem själva. Men hur kan olika samhällsaktörer tillsammans verka för en mer hållbar framtid, i en process där de lär från och med varandra?

Rapporten Den hala tvålen - verktyg och metoder för social hållbarhet i fysisk planering som publicerades tidigare i april kartlägger verktyg och metoder som används för att åskådliggöra sociala värden i fysisk planering. Rapporten nämner flera Urban Futures och tidigare Mistra Urban Futures projekt och publikationer.

Urban Futures pekas ut som viktig aktör för att stödja den omställningsfunktion som Göteborgs stad kommer att utveckla och driva för att realisera intentionerna i det nyligen beslutade "Klimatkontrakt 2030".

Urban Futures växlar upp. Under hösten har fyra nya projekt beviljats. Projekten Healing Heritage, Beslutsstöd för knäckfrågor, Urbana stationssamhällen och Normkritiska perspektiv på samhällsplanering har tillsammans en total budget på 7,5 miljoner kronor. Finansiärerna som stöttar projekten är Formas, CMB (Centrum för Management i Byggsektorn), Trafikverket och Vinnova.