Hur vi bygger påverkar inte bara den fysiska miljön, det påverkar också människors livsvillkor. Projektet SIGURD har undersökt vilken betydelse olika stadsbyggnadsinvesteringar har för en hållbar samhällsutveckling. Fallstudier har genomförts på stadsdelsnivå i Borås (Medborgarlabb) och Göteborg (Backaplan).

Årets version av eventet Nobel Week Dialogue samlade den 9 december tidigare nobelpristagare, forskare och experter för att diskutera årets tema The City of the Future på Svenska Mässan i Göteborg och digitalt. Marcus Jahnke, verksamhetsledare för Urban Futures ledde ett samtal med rubriken Tackling Inequalities.

Factivism, komplexitet, media, forskningen och forskarnas roll i samhällsförändringen var några av de ämnen som berördes på eventet Sustainability Conflicts in Housing, som var en del av ACT Sustainable, Göteborgs universitet och Chalmers hållbarhetsvecka. Älvstaden i Göteborg och flerbostadsbeståndet i Sverige var utgångpunkten för diskussionen.

Inom Viable Cities satsning Klimatneutrala städer 2030 går nu 23 svenska städer före i klimatarbetet. Göteborg är en av nio städer som varit med sedan starten 2019 och arbetet fortsätter i och med att fas 2 drog igång 1 oktober. Urban Futures är fortsatt engagerade i arbetet och kommer leda ett akademiskt råd.

Varje år avsätter Chalmers 1 miljon för att stötta ett brett engagemang av Chalmersforskare inom Urban Futures. Satsningen pågår 2020-2024.

Kan vi nå mer hållbara och rättvisa städer genom att sammanföra forskare och andra samhällsaktörer för gemensamt lärande och kunskapsutveckling? I den nyligen publicerade boken Realising Just Cities skriver vetenskapsjournalisten Leonie Roberts om insikter och lärdomar från stadsutvecklingsprojekt i skilda lokala kontexter i globala nord och syd.

De investeringar vi gör i våra städer påverkar människors livsvillkor under lång tid framöver. Hur vi utvecklar och utformar staden påverkar inte bara den fysiska miljön, det påverkar också människors sociala förutsättningar. Men hur vet vi vilka effekter investeringarna får?

Många av samhällets utmaningar kräver bred och djupgående samverkan. De är helt enkelt så komplexa att ingen aktör kan lösa dem själva. Men hur kan olika samhällsaktörer tillsammans verka för en mer hållbar framtid, i en process där de lär från och med varandra?

Rapporten Den hala tvålen - verktyg och metoder för social hållbarhet i fysisk planering som publicerades tidigare i april kartlägger verktyg och metoder som används för att åskådliggöra sociala värden i fysisk planering. Rapporten nämner flera Urban Futures och tidigare Mistra Urban Futures projekt och publikationer.

Urban Futures pekas ut som viktig aktör för att stödja den omställningsfunktion som Göteborgs stad kommer att utveckla och driva för att realisera intentionerna i det nyligen beslutade "Klimatkontrakt 2030".

Urban Futures växlar upp. Under hösten har fyra nya projekt beviljats. Projekten Healing Heritage, Beslutsstöd för knäckfrågor, Urbana stationssamhällen och Normkritiska perspektiv på samhällsplanering har tillsammans en total budget på 7,5 miljoner kronor. Finansiärerna som stöttar projekten är Formas, CMB (Centrum för Management i Byggsektorn), Trafikverket och Vinnova.

Marcus Jahnke är både design- och ingenjörsutbildad. Han är intresserad av maktstrukturer och har bland annat studerat och arbetat med normkritik och hur hierarkier påverkar staden. Med sina breda kunskaper och arbetslivserfarenhet är ambitionen att bli en inkluderande verksamhetsledare som får saker att hända för Centre for Sustainable Urban Futures, vid GMV.