Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Hur påverkas luftkvaliteten i staden av träd?

Nyhet: 2022-11-01

Stadsträdens betydelse för luftkvaliteten var rubriken för ett seminarium som hölls 22 september 2022 av de två forskningsprojekten CityAirSim och Rensa luften med växter.

Projekten är båda finansierade av Formas och kompletterar varandra. CityAirSim arbetar tvärvetenskapligt med hur trafik, grönska och byggande påverkar stadsluften. Här jobbar allt från biologer till experter på digital interaktionsdesign. Rensa luften med växter undersöker om urban vegetation kan minska exponeringen för polycykliska aromatiska kolväten (PAH), som kan vara mycket giftiga.

Utgångspunkten för forskningen är att 6 740 dödsfall i Sverige varje år beräknas bero på luftföroreningar genom hjärt-kärl-sjukdomar, astma med mera.

Under seminariet, som hölls på Chalmersska huset i Göteborg, presenterade forskarna några smakprov på kommande resultat.

Även små trädbestånd tar upp föroreningar

Enligt Håkan Pleijel, Göteborgs universitet och projektledare för CityAirSim, visar en litteraturstudie en blandad syn på trädens betydelse i staden:

– Vissa studier ignorerar de lokala effekterna av hur luftomblandningen i staden påverkas av träd. De verkliga situationerna i det urbana landskapet är ofta komplexa, med exempelvis hål i husrader eller en liten park.

Håkan Pleijel betonade att det inte är någon tvekan om att blad och barr tar upp föroreningar. Även små trädbestånd i staden kan ge tydligt lägre halter.

– Barriärer av vegetation ger lägre exponering för luftföroreningar. De är också bra för att separera fotgängare, cyklister, förskolebarn och skolor från trafik. Men det gäller att ha träd eller buskar som är lagom täta och höga för att få bäst effekt.

Han noterade att även gröna väggar har effekt på luftkvaliteten i staden, även om deras effekter ännu inte är särskilt väl undersökta. Det har däremot inte gröna tak.

Malin Gustafsson, IVL, och projektledaren Håkan Pleijel, Göteborgs universitet

Malin Gustafsson, IVL, och projektledaren Håkan Pleijel, Göteborgs universitet, var några av de forskare som berättade om stadsträdens betydelse för luftkvaliteten.

Vilka trädarter tar upp mest föroreningar?

Jenny Klingberg, Göteborgs universitet, redogjorde för resultat från projektet Rensa luften med växter. Det har undersökt upptaget av så kallade PAH-föroreningar hos elva trädarter – både löv- och barrträd – på olika platser i Göteborg och jämfört träd av olika typer i Botaniska trädgårdens arboretum.

Lövträden mättes i juni och september under 2018. På barrträden togs prover på både ettåriga och treåriga barr. Slutsatsen är att barrträd innehåller ganska stora koncentrationer av gasformiga PAH:er – de har stor volym som kan binda dem. Dessutom sitter barren kvar under vintern och kan rensa luften även då.

När det gäller partikelbundna PAH:er är visade sig lärkträdet vara bra på att ta upp dem.

– Det trädet är känt för att vara känsligt för luftföroreningar och bör undersökas ytterligare, sade Jenny Klingberg.

En modell för att studera olika scenarier

Malin Gustafsson, IVL Svenska Miljöinstitutet, beskrev hur forskarna i CityAirSim har undersökt stadsdelen Gårda i Göteborg. De har lagt in hus, gator och vegetation i en digital modell av några kvarter och kört scenarier med olika typer av byggnader, utan växtlighet eller med olika täta trädkronor.

– Träd i staden ger i vissa situationer en bättre luftkvalitet, även om de också kan hindra omblandningen av luften på trånga gator. En beräkningsmodell som vi utvecklar inom projektet visar hur bladen eller barren tar upp föroreningar, sade Malin Gustafsson.

Beräkningsmodellen har arbetsnamnet VERA, som är en förkortning av Vegetation for removal of air pollution. I den kan man beräkna hur mycket föroreningar som fastnar på bladen och vad som tvättas av.

Det är flera parametrar som modellen måste ta hänsyn till:

• Depositionen, det vill säga hur mycket som fastnar, vilket i sin tur beror exempelvis på om ytan är skrovlig eller är vaxartad
• Avtvättningen, som är en kombination av nederbördsmängd och tid
• Resuspensionen, som gäller vilken kraft som krävs för att en partikel ska lossa från bladets eller barrets yta

Detta vävs sedan samman i en modell där man kan simulera hur luftkvaliteten påverkas av hus och växlighet.

– Eftersom Gårda ligger intill E6:an kan vi konstatera att det vore bra att plantera träd intill den genomfartsleden, konstaterade Malin Gustafsson.

Interaktiv visualisering för att lära om luftkvalitet

Daniel Sjölie, Högskolan i Väst, beskrev virtual reality-miljön över stadsdelen Gårda i Göteborg som har utvecklats i CityAirSim för att visualisera luftföroreningar i stadsmiljö. Där kan användarna ”gå in” genom att ta på VR-glasögon, testa att placera in byggnader och träd och se hur luftkvaliteten påverkas.

Thommy Eriksson, Chalmers, berättade hur totalt 200 gymnasielever har testat VR-miljön. Det gällde dels att utvärdera hur den fungerar, men var också att en del i den pedagogiska delen av CityAirSim som handlar om att undersöka olika sätt att ta till sig kunskap.

Även deltagarna på seminariet fick chans att pröva VR-applikationen.

Ett av slutresultaten av projektet CityAirSim är att sprida kunskaperna till stadsplanerare. Det arbetet ska ske under hösten, innan CityAirSim avslutas.

CityAirSim leds av Göteborgs universitet i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers. Urban Futures är en av flera samarbetsparter. Läs mer om CityAirSim.

AV: Ragnhild Berglund

Sidansvarig: GMV|Sidan uppdaterades: 2020-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?